Historien om art nouveau (og direktør Bøghs tur til Paris)

Hva er egentlig art nouveau? Og på hvilken måte var det en moderne stil? 

Nå viser Kode en «mini-utstilling» av praktstykker i art nouveau i Rasmus Meyer. Hvordan havnet disse vakre tingene i Kodes samling?

Vi skal reise tilbake til årene rundt 1900, og bli med en bergensk museumsdirektør på shopping i Paris. Reiseleder er kurator Morten Spjøtvold.

Se bilder av gjenstandene og utstillingen her! https://www.kodebergen.no/hva-skjer/utstillinger/Expo-1900

Transcript

SPEAKER_01 0:01

Kajlig art nivå och gommot vara det en modern stil. Vi ska resa tillbaka till år runt 1900 och blir en bagens museums direktör på shopping i Paris. Våredare är kurator morten spejl. Morten, vi ska snaka om arnovå. Bankofår ska vi snaka om arnovå.

SPEAKER_00 0:33

Ja för att gå det här. Vi har visat en miniutstilling som heter Expo 900 arnovå från Paris till bergen och som är via intöpant i västlandskuseum som är het på värdens utställningar i Paris i år 1900. Det här var faktiskt första gången i historien att goda anskaffa internationalt samtidskunstantverk i stor skala. Nästan 40 arbi av bröckt tillbaka för Frankrigets huvudstad till Västlandets huvudstad. Nästan samtliga av de här var i den nye stil eller Arnivå. Den här enorma värnsutstillar i Paris, det var verkligen en historisk händelse och omtels ju väldigt ofta i kunsthistorien som har nuvå på vägligt en stor triumph.

SPEAKER_01 1:26

Det blir väldigt många bilder där vi ska mal ut i Hå i den episoden här. Så du trycker på linkar i fältend här så ska du få se ontliga bild. Jag spörar att ka är Arnovå. Är det det som är så gjorde stil?

SPEAKER_00 1:40

Ja, och nej kommer vi ju egentligen se Arnivå och här i Norre så ser vi och är upp på delakt nu och så borde känna mig fram och ljugenstil. Det är ju liksom ett fenomen som fick sitt genombud på 190-talet, spreddsatt i hela Europa och vart cirka fram tillbudda av första värdenskrig. Du finner ju i många olika lån. Här i Norge och i Tyskland kallar vi det ofta för ljugenstil. Det där begreppet jugenstil kommer faktiskt för ett tysk tidskrift som heter Ljuget, kulturtidskrift som blev utgit i min och som har start associerat med den här estetiken. Men i Frankrike och i Belgia så omtalar man det gärna som Arnvå i ny kunst det var navna, på ett galleri i Paris som fört kunstontverk i den här stilen. Och Österrike och ungarn så kallades de också för secessionsstil. Men Skottland har sin Glasgow-style, och så tror jag, och cirkels många lite dem har vacknade i Barcelona för exempel. Och vore dag den arkitekturen som dominerar Barcelona centrum, ofta omtalet som modernisma. Och alla de här exemplen som man nog har namnt, där är alltså olika varianter av Arnivå. Jag brukar detta begreppet cirkel för detta mest att förhållande av franskpråkliga områden. Och så är det bara spursmåled av att vi spör den jämna kunststurke så är man och se att Arnovå den stil runt 1900. Men är det egentligen stil? Det är något som man har diskuterat ganska med i flaglitteraturen för att du ser på allda det här variationen som man nämnt av Arnova så ser jag väldigt olika ut så jugen stil bod i nu i Tyskland. Den är väl kontrollerat sträng, den har geomet serma. Det brukar stilisering vad är så nukt den och behärska och om man tek.

SPEAKER_01 3:34

Var någon Google Olsen Googleåsen och så säger det här.

SPEAKER_00 3:38

Men för exempel i frankrig av att vi tar på matar och resorna dit förlåsund, så vill vi ju märke att det här buktna organiska natur. Man har piskerslaglinjer där man på frånsk ofta kallar godé. Och tänk, att man går in i Paris och ser ikoniska ingången till Parisematron, som blir designad av Hektor Gimmar. Så ser du att ingången till de här metrostationerna ser ut som slüngen med plonterforma i stöpe här och gross som simulat med spirar upp för backen. Men är du bara slåan så ser du så här för exempel hos Gaudi väldigt som plastiska skulpturella forma på nästan riktigt som ett sån abstrahet klippelandskap och väldigt rike inslag av mosaik och frisa i stark förga och sånt. Så den här variation för land till om. Gör det kanske vansklig och snarka om Arnova som en stil. För stil i traditionell kunsthistorisk förstånd, det betyder enkelt att en grupp är verrig eller en grupp i byggning eller Jensam. Det är även de fälles visuella kännetain att det finns likheta i formspråket. Och det är också envis tillfälle när man ser på Arnova. Så därför tänke jag ofta inspirerat av en britisk kunsthistoriker som heter för Paul Greenhag som många har jobbar Viena. Och iketbarnå som en stil, i den betydning att det är arkitektur eller kunstnottverk som delet följes földspråk. Men att det är en bevägelse som kanske delar ett föles tonkegots och en följes ideologi. Den här ideologin resulterar i den här enorma variation av bromstingsperioden inför arkitektur och kunstnotverk och till dels bilst i åran runt 1900.

SPEAKER_01 5:34

Kain är det där tankegotsen som du tänker fallas för om vilke stil som har nivåbevägelsen.

SPEAKER_00 5:40

Ja, det skickar fler ting man kan träff fram här. Men vi skulle be ett sånt grundläggande track som ligg till grund för alldåis här variationen av Arnivå. Så är det ju det här önska om att skapa en ny stil för den moderna titsalda, alltså en sökan kommer att det är en något tidsstil. Och för att få klara det så tycker att vi ska gå lite baka. För det här var ju ett tema som man har diskuterat bland kunstner, arkitekta och kulturitet på stor del av 1800-talet. En diskussion vi kanske kan uppsymma med den här frasen, alltså i vilken stil sålänger bowen, alltså i vilken stil ska vi bygga, som var en poinfett med 1828. Och det man önskar, det var ju att skapa en moderna stil, alltså en stil som skulle ha uttrycka ens egen tid. En stil som var på höjda med den sociala, teknologiska och ekonomiska utvecklingen som prägat 1000-talets samfun. För det här var ju på många matag, alltså modernitens titssa, det ser man ju ofta på 1800-talet. Ved ingången till 800-talet så är Europa ett jordbruksamfun, du är nerat av en lana en ovigrossa, och så kämm du ha den industriella revolutionen som en sån genomgripen transformation av hela samfunna. Du får urbanisering, du får industrialisering, du får hontverk ärsstattas av maskina, du får den moderna förbrukar som funna, du får kapitalismen. Det är sånt att plötsliga ekonomin baserar på tillbjudet till spår själv. Och samtidigt så får du så här stora framskritt inför teknologi och vetenskap, alltså dompmaskin, elektricitet, nya medicina. Men också sånt stor idéhistorisk ändring, alltså därving sin art så brindelse mänskligt bryslig för apar och äkisk och gud avarmä. Nietzsche Käregud för dö. Freud kämmin mot slutna av år med drömmetydning och psykoanalys och plötsligt har det rikt själv i vilka sånt.

SPEAKER_01 7:44

What time to be alive är egentligen?

SPEAKER_00 7:47

V du blev fött på starten av 1800-talet och du är med slutet, så har du upplevt att skilja mer förandring än många århundra tilligare. Och allt det här med dyrtgripen, social, intellektuella och ekonomiska ändringar. Det skapar sin stärk bevistig, sånt, bland dem som lär. Att man lever i en ny tid. Och så känner man ju dator i paradoxa att nå det här börjskapet, för exempel som är ny samfällskrassen ser omkring sig. Så ser de ju att husen man bor i om man bygger eller det jämstamt och har röntsa, och så ser det som det kämpfera äldre historiska perioden. Ja, det är så att det ser kanske gamlox ut. Det är fyllt med ser ut som det lagar för 100, 200 eller 300 år sedan. Och till trots för att det här är att laget av både den nya teknologin och i den nya fabriken som man har etablerat i Sorbian. För du går in där i ett sånt burgerskapets ipscam, det var kanske den enklaste analogin och grip där så ser man pötsligt soffan, den ser som den lagar i 1000-talet Frankrig, spiskar och kan vara i tysk inspirerat nyenasansa, röker kan ha ett sånt arabisk line, Peberbor, som ser som att hämta ut för att tusna nott. Och som svar på det här missförhållet kan du se mellom den moderna tia man lever i, och den här kunsten som är som tillbaka skunna eller historiserna förmspråk. Så byner man att försöka konstruera i lage en ny stil och svara på den här processen och så Arnivå. En sak stil som man menar uttrycka den nya ti. En stil som icket ser tillbaka till äldre historiska perioder, men som framstår som en uttryck för det moderna tittson, och säljela det här fenomenet Titsson och Aon också som kämpat 900-talet sånt i tyska historiefilosofans förestilling om sajtkaist, alltså tittson att kunsten ska uttrycka den taven lagers i. Det här är ett helt grundläggande projekt för Arnivå, som har särna: och lag en stil som jag har höjda med sin egen tid, än modernitens stil.

SPEAKER_01 10:01

O, sajtkaist, det är så fint. Men är det nog vara andra ideologiska track med Arnivå som också kan här.

SPEAKER_00 10:11

Ja, kanske ett av sånt här track som är typisk för Arnivåbevägelsen, och den föreställningar om gesamt konstverk eller Öldkunstverk tror jag kanske är den bäst norska ösättelsen. Det här med att ylike kunstartar är likvärde och den ska smälta det samman. Det är ett begrepp som jag tror det är musikintresserade lite grann av den här podcasten känner jag en Fraoprann för den blev välbrinnlig lanserad av den tyska komponisten Rikard Wagner, som har en idé om att honnets opra skulle vara en helhetlig upplevelse vid musik, teater, dans och kunst fusioner in i en sån total upplevelse, alltså allt för librett och scenografi ochkestrering och sånt skulle ha blivit en sån åtuppsluken och händelser för publikum. Full pocket. Full pocket definitivt. Och den här idéerna, alltså att det att kunstartan ska konfusioneras, blir väldigt aktuell i armabrögelsen. För sedan renansen så har det ju här i västsen existerat ett hierarki, ett skilla mellan olika kunstarter och billig kunst, där med mareri, skulptur och arkitektur, har ett på motorna på toppen, alltså det är så kallade fine arts eller major arts. På frönst kommer man ju ofta för bosar, alltså det känner kunstan. Men ens kunsttverke, alltså textil, kemik, grass, metall och trä. Har jag väldigt väldigt av status, alltså bara tänkt på det här begreppet. Man har lite sånt på andra. Och som minor arts, arminör, klinkunst på tysk och så vidare. Och det här historiska kunstherarke där byna avbevägelsen och rocker är på slutet av 1800-talet. För de har ju en slags idé som de måste kalla som kunstig eller Laganstol, alltså om att ett kunstverk, det kränger ike-bara och är ett oljbarlig som hänger en gull rame på en vägg. Den kan liknande värd i möblan blici, och så antet kan jag basa i kälamik och gross som man har i ett HM, eller till och med kanske klärn, vi för oss. Och den här möjlig med såns status hävelsen, det innebär att kännå ofta till uttryck i armovarbevägelsen, sitt kunstväxar och är särda för att plötsligt så får det som möblan sin naturligt som på samma mått som han simmerar Maria käramik och gross, för exempel av Emil Gallé eller Jean-Joseph Marie Caräs, som är två känta fransk kunstna, den känn plötsligt på Salongen i Paris. Salongen är den mest prestigefylliga utställningsarena. Det är den stora, sälva höjbergen för vad som Anna känner som höjds. Och det ser också att det här hierarkin av US är 1900. Så det är också bara liksom status för skallen mellan kunstartan som fiskes ut, men också Skillemellom dem. För armovå signa en Fej och något sånt sånt syntes mellan olika kunstarta och det ser man kanske särligt gott i interjören för att kanske det mest så ikoniska exempel kan komma i detta här hotell i Bryssel. Som ofta är ginnas som den första Arnovåbygningen i världen. Den blev väl tajna av Viktor mellom 82 och 83. Och när man ser exempel ett troppelöp, som jag bara uppföljt folk och google, så ser man ju vart skör. Nej, det Sverige. Det har jag avdåd komma in där man är åpen på någon sån speciella dagar i löp av ett år. En nu är man i Bryssel, Fejre, Arnåt, har ju flera dagar som markerade. Vad tror det med en masad där men det är helpå.

SPEAKER_01 13:49

Men malbild av, skolan ser du där?

SPEAKER_00 13:51

Ja, du ser ju uppemåt sånt avsymet till strappelöp som bokte här nädöver. Och så man känner ju middelbart i en mycket sånt där bokna piskerslagslinjan som ofta är typisk för den här fransk belgiska arnivan. Men som inte märkte också att det är plantorn om en tecken. Den är upper avgränsad på matet här sjömspråk av arkitektur. Man ser också i Stöpejjärnsällan som plötsligt bresa ut och plomter mat. Du ducker upp i trappe glandarna, du har vägmaleria som genomtar det här samma bulgen, piskerslagslinjan, plantoramentik, man måste så plötsligt frisam på gruva. Men till och med också är som små detalgar, sånt som hånd tak om, alltså allt är en total syntes. Hela huset, blir ett stort kunstverk och alla kunstarter, alltså mareri, arkitektur och kunststonesverk blir samma inte så delig och harmonisk helhet. Den där dycking av helhet, han löser är väldigt typför.

SPEAKER_01 14:59

Nu har vi ett grundlag för den här stilen. Du vet att den är på slutet av 1890-talet. Vi skulle ha en ny stil för moderna titsalder. Vi skulle dyrka hligheten. Men vi ska nogpa, nu ska vi hakta den här kranken på den här utställningen, både ramt er. Du nämnde också inledningsvis om att den här världensutställning, 1900, det var en triumf våra art på vår bevägelsen. Men är världensutställning, det må vi på att få klara för oss först.

SPEAKER_00 15:27

Ja, det ganska ändå gott försvåda. För att värdensutstillningen är ju en utställningstradition som uppstod på sista halden av 1800-talet. Värdens första värdensutstilling, det var en så kall The Great Exhibition, som blev avhållt i London i 1850. Och sådana värdsutstillingar, vi har den fortsatt idag på Tank på Expo. Det är ju egentligen den formen som värns utställningen lade vidre i. Det var ju stora sådana utställningar. Varandag tog sikte på och samla all värdens varje produktion på ett steg i en begränsa perioder. Det var sånt värdensmärked i minjatyr som skulle ha ge ett sånt encyklopedisk, lexikalsk åbblick av allt som fanns. Allt mänskligheten hade skatt. Inte mindre. Ja, inte mindre. Det var ju som ett mått fält lexikon, alltså det var påslen, grasmaleri, linoleum, lambruksmaskinna, kunst, bokbindning och till och med grammitt. Och förmåg med den här typen utställningar. Det var ju att stimulera internationell handel, så hur är det ju liksom att nu talk kapitalismen natta upp dok. För det att de olika deltagare och någon skulle ha stilla ut det moment var det bästa av sin nationalproduktion inom för olika kategorier så blev det bedömt av en international jury och så blirna en premier medalje häder och är i det VMT så är det en väldigt passad analogi. Det är ju lite på samma mater för att fortsatt för du gå till exempel på Koop eller Rema eller bodven handlar och ser på för exempel särgenboxa och sånt. Så kan du fortsät säga att några av dem är märka med att de har motat Gram Prix eller första prämia på den eller den värdens utställningen. Så det här var en slag som 800-talets version av det olympiska läkag. Det var en fredlig kapprid kan man se i kunst och industri mellan värgens nationer och jag som har nog förhoppnligtvis få ett fredligt fotball VM där på andra sidan var fant här. Och sista hållet där 800-talet så var det ett extremt populärt fenomen. Man har arrangerat nästan årlig internationella utställningar i juliaret i Bergna här i Bergin haldag och ännu 1898. Och den stora byn och arrangerat i var Paris. Det var den byn som avhållnets utställningarna flesta gånger. Det var 1855, 1862, 1838 och 1889, 1002 revolution när man bygger i förtår nu och så till slutade i 1900. De här utställningen har du en tendens till att sammanfala med som jubile av imsäslag och år 1900 EWS som kämpersymbol tungt årstal. Alltså du går liksom ut för att århundra prägar av en norme främskrid och in i ett nytt och som man tänker ska bli sån ylntidsalder som ska vara i teknologin och främskritets stejn. Lite visste ju att 14 år sedan det är så kommer ju hela den här framtidsidealismen till ännu sit av att man skulle göra ävo. Men detta var som den största av alla där den franska vänstutstilling, och i Paris centrum så bygger man en provisorisk midlertid i Drömme, vi man samlar alltså 80 000 utställare av 60 Uliklan och Spredar utvoren i Franska huvudstaden. Du får ett sån enormt samling av utställningsbyggningar som bygges, får anledningar, provisoriska bygg med kunst färdigga fasad, olika stilarta. Bara utställningen stod ju för 15 april och fram 10 november, och då kändes 42 miljoner mänska.

SPEAKER_01 19:06

Alltså det är så alldeligt tal.

SPEAKER_00 19:07

Det är ett helt äldre tal. Det som är också kanske gör ända mer äldsk för att sen är att vi så på Frankrikets samla befolkning i år 900, så bestod det av 40 miljoner.

SPEAKER_01 19:23

Ja, 80 000 utställare och 42 miljoner besökare när jag tar år här i Paris, så är man göra det här midla tid.

SPEAKER_00 19:30

Allt som inte rives mer eller mindre och utställningarna är färdiga. Det är väl kanske Pon Alexandre Trois, den här broaden, den blev byggta utställningen, den står ju fortsatt. Och för den som är graj Rätsel Paris, så vet man ju så att Gran Palais och Petipala blev byggd och bred och ståna för den här utställningen. Men allt annat jämnar man med jo. Man byggde ju egentligen 2000 hovet också. Det blev kanske mest för dem som är väldigt känt i Paris. Men det giks en också för Trockadero och ov till marsmarka som äfeltonlig. Och så gick det en för Sons Lisse och ovvalid esplanaden. Det är cirka världen för stå grässkätt idag i Paris. Och så har du anvaliddomen var Napoleon ligglaxa och seket någon lutter som har varit där. Där bygg man så en kämpstor utställningsplassa. Det ena var via Fransk och den andra var via Utlandskunstonverk. Och emellom, den här taxan avellom ochvalid och marsmärka så hade man långt sen en så kallad Rudenation, alltså som nationens gata med sådana nationalpaviljonga i olika stilar. Värje enkel paviljon var ju bygga i den stil man vet reflekterat på något av enkelt land, alltså en tyska paviljongen, så ut som en sån här gård för sötiska skalpa, britan så ut som elisabetansk gotts. Men hälla så hade utföljmasin som ortodox grika och sånt att. Norgiga hade också en egen paviljong den var taina av Hågy sedan. Den var en slags underlig person mellan som trömt fjös. Stavskik i ricke och svice villa och dekorerat med massa utköning dragit still. This is Norway. This is Norway. Det var ju den gång som idag så är det viking att draktik om profiläsa med. Det svärger jag ingenting av den pavilången för att det är heller i Bortsaft för att ha lästat del av denna ingångsportalen. En trist också som en som havs skulptur i en bild av jag skär, men svärt alltid om möjligheten att säga.

SPEAKER_01 21:36

Vi får vissa i armanelse, så är det fint. Men till den enorma utställning, så drar jag, det som dag var som Korsen dagna direktör, Johan Bögg från början. Vad ser du där?

SPEAKER_00 21:49

Ja, så vad gör han där? Det stämmer jag också. Den här utställningen. Det var ju bara en sån fantastisk möjlighet att se verden svidun var också en unik. Så jag Inköp T europeiska museet och kunstindustrimuseum i Sarället. För det är väl en utställningen av den här typen, det var som sort ett slags miltiga stormagasin komus av museumsser för att hela Europa kunna shopa. Vilket lätt påverka kunna förställa med båda av som ponia eller högin. Och där kunde man ätska köpa i ett sånt moderna kunstontverk i sin respektive musea. Och det är så ju riktan biennala eller kunst och DSA en massa fungerar idag. Man samlade som det yppersta av all världens kunst på detta här städa. Och så går ju då dess direktören och snarkom vad de ska ha de olika museerna. Och det är att det här var en unik anledning så jag inte köpte det var man klarer. Så här i bergen så har båden och gång det var god välgörstet burgerskap som satt igång en slags kroner rullning. Den var nu ledelse av en stor sponsor ett museet, alltså Christian Sunt. Han får med sig Rasmus medier och det är en av grunden för att vi har den utställningen Rasmus samlingar, men också Sofia Gepsen och Katinka Valdal och som en stabbrad på benna 6500 kronor, som blir örem att inköpå den utställningen. Det är det så mycket som mjus, men det utgör, alltså han fick något bruk på den ena utställningen tillsvarande två års inköpsbudget. Så det var en ganska betydlig summa tror jag att man har något sånt på föran för eller sidan.

SPEAKER_01 23:38

Paris med pengar på spelsen. Men det avan köpa.

SPEAKER_00 23:44

Ja, alltså som sagt cirka 40 ting. Vill det ska vara systematiskt så kan man ju säga avdämse cirka 50% av fransk och prinnelser. Det var nog ganska naturligt. För att utställningarna blir avhålligt i Frankrike. Tradition tro så på Tokio varsana är nästan 50% av utställningsarialet. Det handlar ju i minst om profilera sall. Och som tid så är Frankrike på det här tidspunkten världens kulturella supermåti. Vi ska skriva exempel av vi kan ju ta ett par. Så kan vi start med ett så långskap som vis man går in i astén och så ser man det på denna ännagen. Designa av den franska kunstnan Louis Machorell och utförta hos firmarnet som är Majorell Fjer. Den här filmen har hållit i Norland syd i den norstliga Frankrike i Alsorrain. Och som regndes ofta som Frankrigs huvudstad för Arnå i sammag med Paris. V du ser på de här möblen så ser du när man studerar att det ser nästan som en grull uppfra backen, alltså basen på skapet ser ut som stiliserade rötter. Du finns till och med en liten frösk som är unnesgård där i trä. Och så sprider du i mitt och snå en sån yförma plantstängel som dag går uppe och plötsligt resa ut runt overskapet i form av prostiska bra ornamentar och bromster.

SPEAKER_01 25:21

Men du ska du bara önska att folk kunde sekor de nu sitter och illustrerar det här med hannarin, kurden är voxar och grör. Jag är bara inne om att det finnas bilder av det ser inga av det fortsätter.

SPEAKER_00 25:30

Ja, och så ska vara ut lite mer. Så man tänker också på overskapet. Sin du läsa, ser man också det man kallar för markiteri. Det är slags puskon du ser att träffin är så man har satsat med någon känner och gott och knag för exempel som brukten samma tekniken och för överrig på den utställningen och brind inspireret av masorell. Där har man lagat ett sånt markeri av en sejlbåt på en arv, omit av Fura ser du på en mat också att på skapet sina metallberslag, för exempel runt ännan så är det, alltså sådana här piskerslagslinja, och du har också beslag som ser som sådana här Önsticker och ett sånt har motiv. Och det viser ju egentligen väldigt gott det här skapet, det här karaktistika som många tänker på när hur är det har nogen här enorme fascination för naturligt sånt. För det är, som har antillar så var ju projekt där människor och skap den här nya stilen för det moderna tidsal en stil som frior sig för historiska förebilda och vilket så man kopierar till det historiska perioder. Och vår man finna inspiration av den ska lag, något som är helt nytt och originalt och mycket förhåller så att det noga som är lagar för då men att inspiration för den kunna finna i naturen, för i naturen så finner man allt nytt och originalt. Så vände visade och kopiera den här naturen vi ser för exempel uppe på flön på Söndagar. Men du kunna låna principa, sant för naturen, du kunna stilisera den, du kunna ha en utgansmångt för mönster, forma, lån motivar, flor och föna. Med det på något lag en helt ny stil. Och det är så tydligt det här skapet är Masorell, borda man har hämtat, vad för naturna och Johan Böck har Sares begristrad, motte böcker och så när du tänker på att detta att skapas så otroligt många vaktigt träslag. Han skrev ju exempel att Marälls smöblar prägis av en rig luxuriös utföljelse och en närkisk framhävelse av vilja till det nya så hade ett nytt skap en ny kunst.

SPEAKER_01 27:43

Sa för allt han kosatt på shopping här. Är det andra fransk luxuriös var man tar med sig hem för utställningen?

SPEAKER_00 27:53

Ja, det är ju kanske en ting som är väldigt slående om du säger på västlandska kunstnistrimuse eller kodin inköp så är det att man har ju så luxeriöseting och där är du fort och tankt till exempel på så gul. Om man köper säga med Arbag musei Bergen i ett metal.

SPEAKER_01 28:13

Lite Bing?

SPEAKER_00 28:14

Ja, och ganska flott Bingma och för något sida. Grun får man göra, för att det har riktigt lika med exempel på söstermusea i Bergen och Oslå som, Bergen och Urslå som oss är på den utställningen. De har relativt begränsat med hjälpmetal. Men det skyldes nog av bergens kulsöker sant på den här TAD där är inne en ny gulle eller söld så se. Och kanske önskar man inte sant och få kyn där med för i bild och är mönstyga söld för Metropolm Paris som att den kunna som lokaler hontverkt är uppdater på vad som var att trendda på kontinentet. Vi kan köpa alltså en del söljens, alltså som kaffe, kan man, choklader kan och så vidare. Men också en del smickartsburet blir där. Och vi har till exempel en särlig nylig saken som delikat bältespänna i gul faktiskt av Meson Bavare det är parisiska gulsmed, och den är ovalfirma. Och så långt står långs igen. Så ser man små sådana här blomsterkolka. Jag tror det som smina faktiskt. I rosa och grön molja. Och på värre kort ser sattin, safira i brott och du blir helt bariktat.

SPEAKER_01 29:35

Det blir så då bara att skriva.

SPEAKER_00 29:37

Den är så nylig. Men samtidigt stankt du är helt rolig att lag där lilla kunstverke för den bara är 9 cm, det är sånt. Men ett skikkeligt praktiskt stycke. Och netto det är att man lagar till exempel bälkespenna, kaffekna och sånt det vis och egentligen med idén om kunstiga, alltid sant. Denna genomgående estetisering av allt omgiv och med kunstverke kan mycket gärna vara en liten spänne på 9 cm som ett stort mareris som häng på vägen. Och så ska vi ses det, för man kan ju fortfarade och tanka att gud gick man med sådana bälkesmätna runt 1900 år och det var inte sådana. Det var något show PC. Det skulle presentera det yttersta av vad man kunde laga. Det var inte så. Någon som bakre det världsvarag som gick in i tusen böjler jam på det tidspunkt.

SPEAKER_01 30:23

Han köp ju lite andra ting bara i så fransk och han kommer att någon som kanske nockan känna till Tiffany. Kan man den köp in?

SPEAKER_00 30:34

Ja, Tiffany, vi kan ju start med det. Han köper bland annat tre nyliga Tiffany Gross som också står i mitt i salon på Rasmus. Tiffany var ju en av de här navn som brilet på denna utställningen. Bara för att precisera det för snå av lycran har sett breakfasta Tiffany och så vidare så snackade vi nog i om Tiffany senor som grundlad som filmar, men hans sön, alltså Lue Comfort Tiffany, som har enkelt stugt att bli mark och så slår man värt över till Gross. Det är därför vi har det här begreppet liksom Tiffany Gross. Och på den här utställningen som är en gråskollektion som blir mött med som international bravor och inköpte många museer runt omkring i Europa. Och inte minst oss åt oss här i Bergen. V du ser på denna så ser du att de ser näst nu som tre bromster. Det är sånt vad är förstillockat, alltså fotplata och stätta grönförigak som stangar den på en blomst. Och så är det kypa eller klocka på dessa grossan. Se ju som karken. Det är sant på en bromst och så är det ju. Den här tre bromsten är på matten i tre stadier. Så på det ena är korken ganska locka och så bred den sig satt och det slut se är den på mater ut i Full bromst. Och bök var väldigt begristrada. Han skrev ju dem borda. Tiffanis arriberg med deras regnböfar, deres pämorskrans och gulna växelsbil var en vidra av glaskunst över allt. Vilket är den tynne, pälimorsaktig massa i sin mystiska genomiktighet med sin strålme och alltid växla med förgets spil. Han är väldigt god på att beskriva ting om godaste, Joan Böck. Det tänker jag ganska slående med alldeles här kunsthistorikeran och museumsdirektören runt 1900. Den har ett extremt sånt kunsthistoriskt blomstespråk och såna brukar ha extremt marlig. Och det handlar ju om att det där utger det, man har väldigt självnyrott, fotografiar i sånt. Så jag tar mar fram. Det ser instan om i håde på läsarna fram oss och vi dunner och läser med, tror jag att den som ska läs mina epostan gången framtida, man ju tro att han var ett härlig stemens.

SPEAKER_01 32:59

Kur du kanske läskara egen podcast med Joan böggen brev, och bara liksom framkalt mycket bilder där i ordet.

SPEAKER_00 33:04

Det tror jag varit en kämp, kämpegod idé. För det är på något helgen songa detta här i kunstistrivningen av 900. Han ante ju detta citatik och sånt här med förvispel, palmor, regnbörsimring och så vidare. Och det han refererar det där var ju på något av den stora innovation som Tiffany hade fått till. Han har ju klart gitt det sig grossa bensen en som regnböörsimren eller tank på en oljefracker och sant av det. Det nokar vi på grössspråk och ofta kollade för irisering, alltså inbö är sant. För på 1800-talet så var man ju extremt upptat av att uppnå rikulistiska virkningar av det kunna var grås, det kunna vara i kemik men det kunna vara svärgmörika och samtan på impersonismen. Du riking av förika. Och Tiffany hade ju på sina studieresa för det skönskem både i Europa och Norrafrika. Kom vi gommer till romers gross. Och det som ser nu gräna grösset, det är ligger nämnte joravet att danna sig en sån kimranne. Detta blev grav ut av arkologan på 800, och Tiffany blev väldigt intresserad var de kan ha få en sån här göns ut och driv och grädda för någon hindröder. Och den här kemiska reaktionen größt avfratet, det pruder ton främst till kunsnå. Det lyckades han dag med att det var en gånger 90-talet. Och det han gjorde enkelt förklart om vi se en gröstkunsten korrigerar. Men det var det att man spritar inoxid nörgstolet nedsöring i körloven. Och därmed så uppstår det sådana RNB-vikningar i avflatet. Det är ju ofta det som man känner som favorill. Det är ett begrepp som Tiffany på något har markets för att han påstår väl att så kallt kommark försken. Men jag tror att begrepp har funnopsal. Och dessa här favorilgrossan är också Tiffanys stora bidrag till designistorien och går ju idag för astronomiska prisa och i samproktion här inte omkring i Hälvina och tre av dem. Vi säge att vi har här i samlingen av dem och verkliga skatta.

SPEAKER_01 35:21

Vi lade oss handföra och det ser vackra i stan är också teknologi och teknologisk utveckling. Snackom här.

SPEAKER_00 35:31

Det är sant när man snackar, kanske som kunstverk. Det är ju likmor som försöker snarkom det när man känner margere eller skulptur och så. Men det är också viktigt. Det är sant att pröva att förstå vordan är rätt laget. Vuran får man hälfta? Var de pressar på något materialet många kunstnär som är på kunsten idag. Men man var liken den gången och pröva sträck materialet.

SPEAKER_01 35:54

Når Johan Bög har varit i Paris och komma igenn bergen med så här skottan, kur de blir dem motat här.

SPEAKER_00 36:02

Ja, de kom till museet den 31 maj 1909 allt samt. Det är också grund för över att vi har den utställningen i år och ijur för att det är 125 år i år sedan att de kom in hit till bergen och den blev också umiddelbart utstilt i permanent. Och så skrev vi Bögda, och så fascinerat av hans fantastiska språk. Han har skrev en väldigt fyldig artikel i musein årboken Digitalt tillgänglig för alldeles manistulas på NBåt annos. Så ska jag klara och trille för en link där. Det syns absolut att du ska göra, för det är fantastiskt att läsa igenom hannets. Men skriver också följande. De köpa men skriver likmans om det. Han ligka det sån. Och man blev mött med stor begeistering i miljö här i bergen, både bland talmanen publikum och bland byns såntverk. Men den här begejstringen var det så länge för att första vänskrig så behinner man i ökengrad särligt bland modernismens nya förkämpagade och den nya estetiska paradigmen som käm för fyllt på 200 år. Och den binner se på Arnivå som ett tillbakelag som stillistorisk paradigmen som får fel av fortsök på att bringa könet in i allt som en top med en som ska, luxusstilför eliten präg av överdreven, naturfeticism, ornamental utskelsa och nytta luxusgenstamma och sånt. Så det som ked var det att i ganska många TOS blev det här sett på som styger om det och hjärna som man är nära 40 och sånt.

SPEAKER_01 37:39

Emot du.

SPEAKER_00 37:40

Nästa generation som sämsarbetem och kostar få igenom sina inköpå magasin och det sett här också. Så det var egentligen försätter andra vänsklig att nånska kunsthistoriker som förövrig vara gränser, alltså Stefan Kudemotsen blev sen det riksantikvarie. Han skrev sin epoky Görna doktugrad på 1950-talet som heter Sources of Arnivå. Där rehabiliterat han Arnåväsn och Satan Mikka mot förståelse av funktionalismens kritik, men på sina egen historiska premissa. Det var pionierarvet också internationalt. I den doktiggradden brukar han jo foto av väldigt många av dessa inköppan som Koda har gjort på den här parisutstillningen av 9000 kämplig att se att han har förlåts väldigt aktiv till vår samling. Vi ska se på det idag så är det nästan vanskligt sånt att förstå vår förhåttelen av Novåbervägelsen var i någon tiogård för jag tror vart runt omkring i musea i världen och sett på Arnivå blir så slott och det här känns mycket sånt. Men det är så allt för länge sedan att detta blir sett på som totalt på se påminnet och ägen massa att man ska vara försiktig att följa hera domar den nära 40. Idag så framstår det mycket sånt som en av de viktigsta värvelsen i kodets sin till historia så hoppas jag att folk brukar se ha gott i sommer och ta i turen på andritagsen på Easmus med er. Det är ensal vad man får se det här i 40 skatan. Det är ju på ensal. Men så är det ju till gengäl är absolut allt vi köper på den utställningen. Vi köpte mer och det är väldigt självan att ett museum har möjligheten att visa fram absolut allt man har gjort i gälla.

SPEAKER_01 39:34

Så man kan ta turno inom och ska man bara gå in i det roman och så tänker jag sig att man är gonbög och kommer framis är alltid det här i koften. Så man gläda sig och varsatting, det syns jag. Tack morten. Du har högt på permanentum och podcast bra. Met nana postu or may study of the post and bubacan and file in maria poli. Fellow Instagram, permanent and podcast, and not for airport, podcast and bulletby and hurt post or the post.